måndag 8 februari 2010

Ojojoj jag laste just tva fina kommentarer fran patrik och maria och jag blir sa glad att det sprudlar i kroppen tack sa mycket, ni forgyllde verkligen min dag! :)

Jag maste skynda mig att skriva har nu for varje kvall kring sju/atta blir det stromavbrott i ca en timma, lika sa kring ett pa dagen sa det galler att valja sina tillfallen att skriva.

Jag kan ha latit lite negativ i mitt senaste inlagg, det var inte meningen att lata som jag vantrivs har men det ar ju ocksa bra att beratta om sina dampade stunder ibland annars ar det ju inte en arlig bild jag ger er. Nagot jag kan saga ar att jag har inte skrattat sa hysteriskt eller haft sa kul som jag har haft med gruppen har pa lange sa jag alskar samtidigt den tiden jag har har med dem alla.

Jag mar ganska bra fast jag har fatt nagon slang av magsjuka, det hugger ofta till i magen sa jag har inte arbetat idag. Jag far passa mig for kryddstark mat sa det blir en diet pa ris och kurd(en slags yoghurt man kan ha pa maten om det ar for starkt) i nagra dagar framover.
Jag har hittat en fantastiskt vacker sjo en bit fran mitt hus med en motionsslinga pa ca. 5 km sa nu ska jag borja ta morgonpromenader innan hettan slar till alldeles forskrackligt. Jag och min familj gick forbi dar igar kvall, himlen var alldeles lila och nagra fiskare stod i sma runda batar och tog upp nat och det flog hundratals faglar for att soka skydd i traden infor natten.

I lordags fyllde en av de indiska gruppdeltagarna ar sa vi for till en flod for att ata tarta och mysa. Tartorna har ar inte speciellt goda, som en sockerkaka med fet sockerkristyr. Elisa heter hon som fyllde nitton ar, en otroligt harlig tjej som alltid ar glad. Tydligen ar det sa att varje gang det finns en tarta i narheten tar de bitar och trycker fast i varandras ansikten. Jag gick ut en bit i floden for att slippa vara med i tartkriget men Elisa hannn ifatt mig och jag fick tarta i hela ansiktet. Jag fick tvatta mig med tval manga ganger om innan jag fick bort smoret.

So far har jag sett tre doda manniskor har. De har som ritual att nar nagon slakting har dott klar de upp dom och satter dom i en stol och pryder den fullt med blommor sa gar de ett varv kring kvarteret och trummar. Det skiljer sig lite fran kast till kast hur de gar till vaga men det ar sa jag har sett det. Det beror ocksa pa vilken kast man tillhor nar det kommer till om man ska kremeras eller begravas. Den floden vi var till for att fira Elisas fodelsedag brukar folk stro en bit av askan i for att rena den avlidnes synder.

Det var som sagt jattekul att fa lite kommentarer sa fortsatt att skriva :) Nu ska jag hem och vila magen lite och mala. Preeti, vardfamiljens dotter, lar mig att mala lite nu och jag har kommit pa mig sjalv att mala mycket fjall och sjoar (kanske jag undermedvetet gor det for att jag tanker mycket pa er dar hemma)

KRAAAAM

2 kommentarer:

  1. Hej lilla gumman,
    Pappa skickar en hälsning och vill tala om att jag saknar dig mycket. Har inte förstått att man kan kommentera inläggen tidigare. Du vet ju hur teknisk och datakunnig jag är. Skojigt att läsa dina inlägg. Skönt att höra att du trivs för det mesta.Här är fortfarande full vinter och kallt. Hoppas att du får uppleva allt du drömt om. Lena hälsar.
    Kram
    Pappa

    SvaraRadera
  2. Hej Pappa vad kul att antligen fa hora fran er.
    Jag tanker pa er ofta och hoppas ni kommer och moter oss i stockholm i april.
    Jag hoppas du trivs pa ditt nya jobb och att lenas nyopererade arm snart blir bra!

    KRAM

    SvaraRadera